När vi samlades för att ge oss ut till hamnutfyllnadens växtvärld var vi 23 deltagare.

Första stoppet blev vid den i fjol omstridda växten smalbladig vargtörel som då av flera deltagare bestämdes till vårtörel. Då jag efteråt fick ett foto av växten från Jesper Lind framkastade jag förslaget att det kanske var hybriden. Erik Ljungstrand som i år följt växten från våren till denna exkursion - växten genomgår en märklig förändring allteftersom den blir äldre  se här vårbild (PW) och nytagen bild (JL) - berättade att det absolut inte är vårtörel men troligtvis heller inte smalbladig vargtörel utan kanske just den odlade hybriden. Det här med ruderatmarksväxter är svårt!  

Del två handlade om kvarstående och till en del kanske även fröspridda fleråriga arter. Bohuslind. häckkaragan/sibirisk ärtbuske, silverpoppel och måbär är exempel på arter som diskuterades. Här hittade Erik Lj. några exemplar av känguruäpple på en jordhög. Detta var extra lämpligt eftersom den kommer från Australien, den enda kontinenten som inte var representerad i vår exkursionslista. Här och på några andra ställen fick vi också se hur föränderlig miljön i ruderatmarker är - vi hade i ursprungsprogrammet tänkt visa turkisk drakblomma och bovete, men de hade blivit övertäckta med jord. Även stor blomstertobak var försvunnen. Den art som fick avsluta denna del, var japansk klätterros, som verkar bli en plåga då den otroligt snabbt sprider sig även i naturlig terräng. 

Nästa avdelning var kulturspridda växter på bark- och grenhögar.

Exempel på spridning genom fågelfrö var malörtsambrosia, äkta hirs, japansk hönshirs, ballongblomma, lindmalva, grön- och svinamarant. 

En del sprids som ogräs från trädgårdar t.ex. kal gängel, hårgängel, lönnmålla (sällsynt), klöver- och prärieoxalis (bild JL), dunörter, åkerrättika, etternässla, taggsallat, bägarnattskatta och vildportlak. 

Krydd- och köksväxter följer också med till denna typ av växtmiljö, vi såg t.ex. oregano, kapkrusbär, sandsenap, citronmeliss, jordärtskocka, lavendel (bild JL), äppelmynta och fikon.

Rena trädgårdsväxter där spridningen sker genom frön och andra växtdelar fick vi se som exempelvis blomster- och narcisstobak, sommarrudbeckia, jättenattljus, rönnsumak, spikklubba (både vit, violett och mexikansk), röd-, mysk- och rosenmalva, svartaronia, ulltistel, hybridgullregn, buketthirs, petunia, syrenbuddleja, leverbalsam och kaplobelia.

En del växters spridning sker via industrier med transporter av olika slag. Här är sand-, tagg- och fläcklusern, hamnkrassing (bild Semir M.) samt lusfrö exempel.

Några växter med osäkert ursprung fanns med på rundan som klibbstjärna (ev. orientalisk), sötvedel och lövbinda.

Vi ger ett särskilt tack till Erik Ljungstrand för hans hjälp med kunskap om och bestämning av många arter.

Vi som höll i tyglarna får väl också be om ursäkt för vår otroliga tidsoptimism vilket gjorde att farten i slutet var hög!!!

Per och Lars-Erik

Echinochloa esculenta

Den japanska hönshirsen var ett exempel på fågelfröspridda växter.
Foto Per Wahlén.

Veronica longifolia x spicata

Hällveronikan har jag (PW) letat efter länge och denna veronika blev bestämd till det.
Foto Jesper Lind.

Abutilon theophrasti

Lindmalvan är spridd som trädgårdsogräs och odlas sällsynt som läkeväxt.
Foto Jesper Lind.

Datura stramonium var. stramonium

Spikklubban blommar bara när det blir mörkt eftersom den pollineras av nattaktiva flygfän visste Erik Lj. att berätta. 
Foto Stefan Nilsson.

Sigesbeckia cf. serrata

Om detta är klibbstjärna, orientalisk klibbstjärna eller kanske någon annan art i släktet är inte klart. 
Foto Jesper Lind.

Corispermum pallasii

Lusfrö är extremt ovanligt och finns såvitt känt i Sverige numera bara vid Malmö och i Halmstad.
Foto Per Wahlén.

Datura innoxia

Alla blommande exemplar av den mexikanska spikklubban var borttagna, varför detta foto kommer från ett tidigare besök.
Foto Per Wahlén.

Rosa multiflora

Den enda rosen i Sverige med fransade stipler är den japanska klätterrosen.
Foto Jesper Lind.