Välkommen till Hallands Botaniska Förenings hemsida

Utvalda

 

Här hittar du information om kommande och gångna aktiviteter som föreningen anordnar, samt information om föreningen, kontaktuppgifter till styrelsen och mycket annat smått och gott.

Vill du bli medlem? 

Kontakta då oss via formuläret som du hittar här.

Medlemsavgiften är endast 100 kr per år, och alla är givetvis välkomna!

Det är våra medlemmars engagemang som ger oss möjlighet att erbjuda ett stort utbud av aktiviteter runtom i hela det vackra Halland för alla intresserade, oavsett kunskapsnivå.

 

Rapportera vårtecken och bidra till Hallands miljöövervakning!

När våren närmar sig är vi många som håller utkik efter de första vårtecknen. Nu kan du bidra med värdefull information genom att rapportera in vår- och hösttecken från just dina hemtrakter. Länsstyrelsen i Halland har börjat dokumentera naturens kalender som en del av länets miljöövervakning. Nu ber vi om din hjälp! Dina observationer av lövsprickning och blomning kommer att användas vid forskning och miljöövervakning av klimatförändringens biologiska effekter. Skicka in dina observationer på www.naturenskalender.se och kontakta oss om du vill bli fenologiväktare.

Att naturens klocka påverkas av ett förändrat klimat kan vi se när t ex vårtecken kommer allt tidigare och växtsäsongen förlängs. Olika arter påverkas på olika sätt av dessa förändringar och än kan vi inte förutsäga alla effekter dessa så kallade fenologiska förändringar kommer att medföra. Vi vet dock att många ekologiska samspel, däribland bin som pollinerar blommor, förutsätter att båda är aktiva vid samma tidpunkt. Då växtsäsongen är en grundläggande egenskap i våra ekosystem har ”växternas växtsäsong” införts som en ny miljömålsindikator. Miljömålsindikatorn publiceras årligen på Miljömålsportalen (www.miljömål.se) och följer främst upp miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan”. Växtsäsongens längd påverkar biologisk mångfald, jordbruk och skogsbruk, pollenallergikers situation samt även klimatförändringen p.g.a. utbytet av växthusgaser mellan biosfär och atmosfär.

Fenologi är läran om årligt återkommande händelser i naturen och under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns ett landsomfattande nätverk av observatörer som rapporterade in nästan 350 000 fenologiska observationer. Det gör att vi idag, genom att upprepa dessa observationer, kan se hur klimatförändringen påverkar våra vanligaste och viktigaste växter och djur. I Hallands län deltog närmare ett 30-tal gårdar med sina observationer. Sedan 2008 följs dessa observationer upp av Svenska fenologinätverket som är ett samarbete mellan myndigheter, universitet och frivilliga där Sveriges lantbruksuniversitet är huvudman och där nu Länsstyrelsen i Halland bygger upp ett nätverk av observatörer där du är välkommen att delta.

Vill du vara med och göra växtobservationer från din hemtrakt?
Eftersom klimatförändringen kommer att se olika ut i olika delar av landet är det viktigt att göra växtobservationer i alla regioner och i Halland behövs information från länets alla kommuner. Att göra denna typ av växtobservationer är enkelt. Kanske finns det växter alldeles runt knuten där hemma? Kanske har du både björk, sälg, hägg och vitsippor på din promenadrunda. De uppgifter som behöver noteras är vilken art det är, datum, vilken fas växten precis gått in i så som lövsprickning, blomning eller höstlövsfärger, och på vilken plats observationen gjorts. Som fenologiväktare följer du en gemensam instruktion och ett antal prioriterade växter och du väljer dem du har bekvämt tillgängliga. Regelbundna återbesök gör dina observationer ännu bättre.

Vem som vill kan rapportera sina observationer av allt mellan vårtecken och hösttecken via www.naturenskalender.se eller med smartmobil-appen ”Naturens kalender”, men för att få bidra till den standardiserade miljöövervakningen behöver du registrera dig som fenologiväktare. Välkommen att bidra till klimatarbetet!

Kontakta oss om du är intresserad av att delta eller har frågor.

Vill du vara med och göra växtobservationer?folder_naturenskalender
Se www.naturenskalender.se och ta kontakt med
Jennie Thronée, Länsstyrelsen i Halland, jennie.thronee@lansstyrelsen.se, 010-224 33 6 eller Kjell Bolmgren, SLU, Svenska fenologinätverket, kjell.bolmgren@slu.se, 0730-670365

Naturens kalender finns också som app till smartphone och du kan även följa naturens kalender på facebook.

Här finns en folder om Naturens kalender.

Text: Christina Kannesten, Länsstyrelsen i Hallands län

Årets Floravårdspristagare Naturvårdsgruppen i Gunnarps Hembygdsförening

Hallands Botaniska Förenings Floravårdspris delas varje år ut till någon enskild eller förening som gjort en särskild ideell insats för vård av floran och den biologiska mångfalden. Priset består av, förutom äran, ett diplom och en symbolisk prissumma om 1000 kronor.

2015 års Floravårdspris gick till Naturvårdsgruppen i Gunnarps hembygdförening för deras långvariga och ihärdiga arbete med att återställa en slåtteräng i Ätran. Utdelning ägde rum i ängen den 16 juni. Glädjande nog hade flera från föreningen mött upp och tillsammans med medlemmar i hembygdsföreningen njöt vi av en fin försommarflora och gott kaffe med dopp.

Naturvårdsgruppen i Gunnarps hembygdsförening, tog över en igenvuxen gammal betesvall 1987. På våren började arbetet med att rensa bort allt sly och all gran. Därefter slogs ängen med traktor och slaghack, för att få bort allt gammalt dött gräs. Den sommaren fanns det massor av hundkäx, maskros, och smörblommor. Även några enstaka liljekonvaljer, vitsippor och blåklockor. Redan efter ett år hade det förändrats mycket. Hundkäxen, smörblommorna och maskrosorna hade minskat radikalt och istället kunde vi se en annan flora. Tjärblomster, prästkrage, rödfibbla, vitmåra, johannesört, smultron, slåttergubbe, åkervädd, ängsvädd, buskstjärnblomma, ängskovall, gökärt, rölleka och teveronika.

Ängen slogs i augusti för första gången med lie, ett arbete som har fortsatt varje år. Ängen inhägnades 1989 med en trolagärdesgård som förnyades 2005. 1992 kom de första grönvita nattviolerna, då var det 4 st. Antalet har varierat och som mest 520 st. Backsippan kom 1993, sedan dess har den också ökat i antal. Natt och dag fanns endast i ett par exemplar 1995, men finns nu i stora mängder. Ytterligare växter har tillkommit på senare år. Skötseln består i att på våren räfsa bort allt löv och alla nerblåsta grenar, hålla efter sly och gallra i trädbeståndet. Första lördagen i augusti slås ängen med lie, gräset läggs i strängar som får torka och som blir till fårfoder. Sedan slutet av 90-talet har den även betats av häst och får under några veckor i september.

Text: Jan Johansson
Foto: Kaj Davidsson

Fjällnejlikor på Näsbokrok

Onsdagen den 27 maj mötte 32 personer upp för att skåda fjällnejlikor Viscaria alpina. Blomningen var i år magnifik och fjällnejlikorna var i full blom. Så var också många andra av vårväxterna i reservatet. Triftblomningen var på topp och även backsmultron Fragaria viridis, knölsmörblomma Ranunculus bulbosus, småfingerört  Potentilla tabernaemontani, vårklynne Valerianella locusta, kattfot Antennaria dioica och granspira Pedicularis sylvatica var i fullt flor! För särskilt intresserade förevisades även östersjömaskros Taraxacun baltica som dock var på upphällningen. Under återtåget konstaterades att spåtisteln Carlina vulgaris hade långt kvar men slåttergubben Arnica montana var på gång och vattenklövern Menyanthes trifoliata var i full blom.

Text och bild: Jan Kuylenstierna