Gässlösa, en bokskogsvandring

Årets bokskogsvandring i Gässlösa utanför Varberg hade lockat 14 deltagare.
Vi gick efter en av de markerade lederna efter Stensån, som trots det torra vädret hade en rik vattenföring. Vitsippor blommade fint och de första hult- och ekbräknarna hade kommit upp. På de många angripna bokstammarna växte massor av fnöskticka, en svår parasit på områdets lövträd. Vid närmare studerande av tickorna hittade vi kläckhål av jättesvampmal (Scardia boletella )en rödlistad fjäril. Ett flertal nyanlända grönsångare och svart vita flugsnappare underhöll med sin sång under promenaden. Uppe på Böstesbergs topp intog vi den medhavda matsäcken och njöt av den vackra utsikten. På nedvägen tittade vi på omkullfallna bokar och möjligheten för nya individer att etablera sig i luckan som då uppstår. Vi hittade även två stora fina fruktkroppar av slemsvampen, sotägg (Reticularia lycoperdon ). Innan vi gick tillbaka till bilarna besökte vi en jätte ek som växer på reservatet, den har en omkrets på ca fyra och en halv meter.
Nytt för i år var att det fanns hörslinga att tillgå för personer med hörselnedsättning. Ett mycket bra initiativ av Länstyrelsen som jag gärna ser en fortsättning på.

Jätteeken i Gässlösa


Stensån, Gässlösa


Fikapaus på Böstesberg, Gässlösa

Årets Floravårdspristagare Gun och Henry Svensson i Toarp, Valinge

Hallands Botaniska Förenings Floravårdspris delas varje år ut till någon enskild eller förening som gjort en särskild ideell insats för vård av floran och den biologiska mångfalden. Priset består av, förutom äran, ett diplom och en symbolisk prissumma

2016 års Floravårdspris gick till Henry och Gun Svensson i Toarp, Valinge för deras långvariga och ihärdiga arbete med att bevara ett stycke vackert eklandskap med ogödslade beteshagar. Utdelning ägde rum på gården den 16 maj. Glädjande nog hade många botanikintresserade dykt upp på prisutdelningen. Efter ceremonin blev det en vandring runt i hagarna där vi fann flera rödlistade arter som backsippa, kattfot, slåtterfibbla och lundstarr.

Makarna Svensson köpte gården 1981 av släktingar och när dom flyttade dit 1997 vidtog ett intensivt arbete för att återställa och hålla markerna öppna. En mängd björnbär och en del träd har tagits bort, delvis nedrivna gärdesgårdar har restaurerats. Bränning sker över valda delar varje år.
Numer hjälper 14 köttdjur och två ardennerhästar till att hålla markerna öppna.

.

Hur blev de vilda blommornas dag?

 

jesper lind guidning aleskogen bruno

Bruno Toftgård guidar i Aleskogen (Foto: Jesper Lind)

De vilda blommornas dag bjöd inte på något strålande sommarväder för oss hallänningar, men en del blomstervandrare blev det till slut ändå. Vandringen i Aleskogen för vilken Bruno Toftgård stod som guide, bjöd på en trevlig överraskning: En av de ungdomar som var med på vandringen i samband med SBF:s botaniska ungdomsläger, lyckades hitta en låsbräken (Botrychium lunaria) på Civila flygfältet strax öster om Aleskogen.

 

tiggarranunkel jesper lind

En annan av de växter som observerades under vandringen – den giftiga tiggarranunkeln (Ranunculus sceleratus) – som växte vid ett bäckutflöde vid stranden i samma område. (Foto: Jesper Lind)

Mossexkursion 29/9 2012, Karsefors, guide Kjell Georgson

Under regntunga skyar, som först mot slutet av exkursionen behagade släppa sitt innehåll, genomfördes årets mossexkursion i skogarna kring Karsefors i Laholms kommun. Bland de 15 deltagarna fanns både hängivna mossdyrkare och mera ordinärt naturintresserade människor.

Området kring Karsefors kraftstation hyser en rik flora, inte minst av mossor. Av kärlväxter noterades i förbigående spansknäva  Geranium endressii, knipparv Cerastium glomeratum, hallandsbjörnbär Rubus hallandicus och backvial, Lathyrus silvestris.

Turen startade vid kraftstationen med ett antal lågvuxna arter i grus eller bar jord (se artlista). I den fuktiga lövskogen ner mot gamla åfåran förevisades ett antal både vanliga och mindre vanliga bladmossor, alla mycket vackra, särskilt betraktade i lupp. Det är inte utan skäl som många av mossornas svenska namn innehåller epitetet prakt-.

Efter lunchpaus skedde förflyttning per bil till ett område norr om kraftkanalen med riktigt blöt skog av björk och al och stora blåtåteltuvor – en föga strövvänlig terräng, vilket förstärktes av att regnet började strila. Men både mossor och mossornas vänner gillar väta, och här kunde Kjell stolt förevisa fina kuddar med blåmossa rikligt försedda med kapslar, vilket lär vara synnerligen ovanligt. Ett block överdraget med vad som först föreföll vara vanlig cypressfläta, visade sig vara den mer sällsynta praktflätan.

Mossorna utgör ett fascinerande men svårt ämnesfält, som kräver en kunnig vägledare. Tack, Kjell, för att du finns!